Följ Sparbanksgruppen i Finland

​Första erfarenheter av lånetaket

Blogginlägg   •   Aug 31, 2016 05:58 CEST

Innan lånetaket trädde i kraft i början av juli var man rädd för det och för hur det ska gå – åtminstone förhöll man sig reserverad till det.

De traditionella bolånen och konsumtionskrediterna med bostadssäkerhet har inte heller tidigare varit något problem med tanke på överskuldsättning eller kvaliteten på bankernas kreditstock. Å andra sidan är det ett bra mål att vänta att de som köper bostad också sparar en viss del i förväg så att kundens ekonomi inte är beroende endast av lånet och det finns mera spelrum vid eventuella överraskningar.

Också i offentligheten talade man mycket om lånetaket under våren. Många kunder aktiverade sig också i maj-juni med att fatta ett lånebeslut innan de nya reglerna trädde i kraft. Också i ljuset av statistiken gjordes det flera bostadsaffärer i maj-juni jämfört med de senaste åren.

Från början av juli har vi i låneförhandlingarna börjat vänja oss vid den praxis som det nya lånetaket medför. En del av kunderna har mycket väl känt till de nya reglerna så de har inte kommit som någon överraskning och man har kunnat räkna med dem. Å andra sidan har en del kunder ännu inte hört om lånetaket eller så har de ignorerat nyheterna om det. Då har det hänt att saken kommer som en överraskning vid låneförhandlingarna.

I stort sett har lånetaket inte haft någon betydande inverkan på beviljandet av bolån eller kundernas villighet eller beredskap att köpa en bostad. Många kunder har redan sparat till egenfinansieringen eller så har man fått pengar från försäljningen av den gamla bostaden, och då har det varit lätt att köpa en ny bostad också inom ramen för de nya reglerna. Om man saknar egenfinansiering har man t.ex. inom familjen ofta fått realegendom som tilläggssäkerhet. På det sättet har köpet av bostad och bolånet ordnats utan problem.

Den största förändringen jämfört med tidigare är kanske att när helborgen sänktes från 95 procent till 90 procent har kunderna i de stora städerna använt mera tilläggssäkerheter som de fått av familjemedlemmar. Tidigare har det i städerna för många varit ett stort mervärde uttryckligen det att man med hjälp av helborgen har kunnat ordna bolånet utan tilläggssäkerheter av föräldrarna.

Min fingertoppskänsla säger att helborgen har använts särskilt ivrigt i de större stadsregionerna där också släktingarna finns längre borta eller man velat vara oberoende av släkten. Däremot har det på landsbygden eller småorter varit nästan en självklarhet att släkten bidrar med säkerheter och man har inte velat använda sig av helborgen.

Man måste ändå konstatera att en del kunder också blivit tvungna att ta timeout i förverkligandet av sina bostadsdrömmar. I allmänhet har det varit fråga om att kunden inte har egenfinansiering och inte heller tillgång till tilläggssäkerhet av släktingar. Å andra sidan har en del av de här kunderna redan innan lånetaket varit tvungna att konstatera att banken inte ger en 100-procentig finansiering, så sist och slutligen är förändringen inte särskilt stor.

Lånetaket har medfört att bankens kundspecifika handlingsutrymme har smalnat. Till följd av detta har också de unga par och singlar som har goda inkomster och knappt haft några besparingar men har velat sköta finansieringen av sin bostad utan hjälp av föräldrarna varit tvungna att ändra inställning. Nu behöver också de ofta tilläggssäkerheter av föräldrarna. En annan typisk situation där lånetaket kan ha tvingat kunderna att ta timeout är när kunden haft ett stort konsumtionslån där bostaden också är säkerhet. Då kan lånetaket komma emot till exempel när man funderar på att byta bostad om man inte kan få tilläggssäkerheter.

Med ett par månaders erfarenhet kan man säga att har lånetaket i stort sett inte nämnvärt påverkat vare sig bostadshandeln eller beviljandet av bolån. Förändringen har närmast varit en finjustering och tyngdpunkten har legat vid hur man får tilläggssäkerheter i situationer där man inte har tillräcklig egenfinansiering.

En del kunder kan tidigare har haft t.ex. föräldrarnas personborgen som tilläggssäkerhet men i och med lånetaket pantsätter föräldrarna nu realegendom som tilläggssäkerhet för bolånet i stället för att ställa personborgen.

Även hittills har en del av låneansökningarna fått avslag på grund av bristande egenfinansiering och säkerheter och där innebär det nya lånetaket ingen förändring.

Det är också bra att minnas att banken alltid i första hand beviljar bolån på basis av kundens betalningsförmåga och först därefter beaktar man säkerheterna.

Mikko Haverinen

Skribenten är bankdirektör vid Aito Säästöpankkis kontor i Nokia och har under det innevarande året förverkligat många Nokiafamiljers bostadsdrömmar. 

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy