Följ Sparbanksgruppen i Finland

Läget i Grekland är en kamp om valutaområdets trovärdighet

Blogginlägg   •   Jun 29, 2015 11:33 CEST

Dödläget i förhandlingarna med Grekland kan betraktas som en signal till de populistiska partierna och deras anhängare i Spanien och Italien. Staterna i euroområdet, särskilt Tyskland, har markerat gränsen för hur långt man kan avvika från överenskommelser och utnyttja de övriga ländernas solidaritet för att driva sina egna populistiska syften.

Makten i Grekland innehas av det vänsterorienterade partiet Syriza, och partiets löften om att leda landet ur det svåra läget har visat sig omöjliga att infria i praktiken. Många greker röstade på partiet i tron att det skulle lyckas bryta den långvariga onda cirkeln av skattehöjningar och utgiftsnedskärningar och att landet skulle klara krisen på bekostnad av de övriga skattebetalarna i euroområdet.

Förhandlingarna har dock nått ett dödläge och premiärminister Tsipras har under hårt inrikespolitiskt tryck hamnat i en situation där han tvingas utlysa en folkomröstning för att avgöra Greklands öde i valutaunionen.

Grekland har hamnat i en obekant situation där samhällsstrukturerna sätts på prov dag för dag. Banksystemets stabilitet, sociala problem och medborgarnas utkomst är teman som dessvärre blivit alltför välbekanta i beskrivningarna av läget i Grekland de senaste åren. Nu har landet tagit ytterligare ett steg mot det sämre, med tilltagande sociala problem och en situation där det blir allt svårare för medborgarna att klara vardagen. Kapitalbegränsningar, stängning av banker och oroligheter på gatorna är oundvikliga följder av det politiska vågspel den grekiska regeringen har gett sig in på samt av dess försök att tvinga fram ett avtal med långivarna enligt regeringsprogrammet.

Under veckoslutet beslutade Europeiska Centralbanken att hålla taket i nödlånefaciliteten till de grekiska bankerna oförändrat. Centralbanken balanserar på gränserna till sina befogenheter i så måtto att stöd via nödlånefaciliteten (ELA) bara kan beviljas solventa banker vars betalningsberedskap endast tillfälligt har försvagats. Bankerna i Grekland befinner sig i en mycket svårare situation än så. ECB vill emellertid inte ha en avgörande roll i detta skede och avstod därför från ändringar i nödlånefaciliteten.

Den fem år långa krisen i Grekland håller på att gå in i nästa skede, där uppmärksamheten till stor del kommer att riktas på hur de vanliga medborgarna ska klara vardagen. Sannolikheten för att Grekland ska lämna den gemensamma valutan ökade efter det ensidiga beslutet om en folkomröstning. Om folket röstar nej till långivarnas förslag går landet mot en egen valuta och en nationalisering av bankerna.

För de övriga euroländerna är dock läget under bättre kontroll än 2011–2012. Följderna av Greklands insolvens är lättare att förutse och sannolikheten för en systemrisk därför mindre.

Det står dock klart att det kommer att hetta till på investeringsmarknaden under denna hittills kalla sommar och att risknivån på marknaden kommer att stiga under de närmaste veckorna. Det är Grekland som får rubrikerna, men ur investerarnas synvinkel borde fokus ligga på förändringarna i centralbankernas penningpolitik, den globala ekonomiska tillväxten, inflationsutsikterna, råvarupriserna och läget på tillväxtmarknaderna. Greklands stora exponering i medierna och osäkerheten i landet kommer att sätta marknaden i gungning de närmaste veckorna och sannolikt hela sommaren, men det är andra faktorer som avgör tillgångsslagens avkastning vid årsslutet.

Petteri Vaarnanen, direktör för Sparbankernas kapitalförvaltning

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy