Följ Sparbanksgruppen i Finland

Placeringsmarknaden 2018 – en analys av helheten och hur år 2019 ser ut

Blogginlägg   •   Jan 30, 2019 11:01 CET

Den dramatiska kurvan på investeringsmarknaden 2018

Det är svårt att förutspå rörelserna på investeringsmarknaden och det är inte många, inte ens av investeringsproffsen, som lyckas helt i sina prognoser – för att inte tala om att man skulle kunna förutspå rätt varje gång. Att förstå ränte- och aktiemarknaden och hur ekonomin fungerar gör det lättare att investera men det är inte många som kan förutspå framtida händelser och vilken riktning kurserna tar exakt. Särskilt svårt är det att tajma investeringarna. Under färden finns det många osäkerhetsfaktorer som kan påverka marknaden.

Folk har ett behov av att få en förklaring till allt som sker – till varför hur det som har hänt har hänt. Det allra lättaste sättet är att i efterhand förklara skeendena och vad som orsakade dem. Alltså finns det också för förra årets svåra investeringsmarknad i efterhand en historieberättande referensram med vilken händelserna är ”lätta” att förklara. Ännu i januari 2018 var värderingarna på marknaden på väg uppåt och få kunde rätt förutspå marknadsutvecklingen under slutet av året.

Finanskrisen år 2008 påverkade länge i USA

Den klaraste bilden av den nuvarande konjunkturuppgången ger kanske USA där landets centralbank i anslutning till finanskrisen år 2008 vidtog kraftiga åtgärder för att stimulera ekonomin och svänga nedgången uppåt. Styrräntans variationsintervall sänktes i praktiken till noll och centralbanken upprätthöll likviditeten på marknaden genom att inleda månatliga köp av värdepapper på räntemarknaden. En liknande operation igångsatte också centralbankerna i Europa och Japan.

Till följd av centralbankens åtgärder fick tillväxten i USA fart och banken började därför normalisera penningpolitiken i december 2015 när styrräntan för första gången höjdes från nollnivån. Sedan dess har styrräntan höjts i snabbare takt och köpprogrammet har ändrats för att minska bankens balans när de månatliga köpen har upphört och banken inte längre ersätter alla investeringar som förfaller i sin balans. Trots att den ekonomiska tillväxten varit kraftig och arbetslösheten sjunkit till historiskt låga nivåer har inflationsutvecklingen varit måttlig. Först den senaste tiden har medeltimlönen börjat stiga och löneinflat-ionen har börjat visa tecken på en ökning.

Efteråt sett har den amerikanska ekonomin på grund av finanskrisen kanske sjunkit djupare än man i tiden antog. Om detta förtäljer den långsamma ekonomiska återhämtningen och den långa tid under vilken centralbanken varit tvungen att stöda ekonomin med sin lätta penningpolitik. Ännu nu kan penningpolitiken anses stöda ekonomin när bankens styrränta antas ligga under sin så kallade naturliga nivå. En nivå där penningpolitiken inte stöder ekonomin eller begränsar den. Här använder jag ordet ”antas” eftersom styrräntans naturliga nivå inte är entydig. Den uppskattas ligga nånstans mellan 2,5 och 3,5 procent och variera enligt olika ekonomiska lägen. Den långa perioden med lätt penningpolitik kanske förklarar varför investeringarnas värde steg så högt som de gjorde och varför försäljningsreaktionen på marknaden var så kraftig när osäkerheten blev tillräckligt stor.

Investeringsmarknadens utsikter var goda ännu i början av år 2018

Under den ekonomiska recessionen och lätta penningpolitiken övergick investerarna i sitt sökande efter lukrativa investeringsobjekt globalt till allt mera riskfyllda investeringsobjekt. Samtidigt råkade ekonomin i olika regioner växa samtidigt vilket skapade en god investeringsstämning på marknaderna. I USA sänkte den nya regimen skatterna och ökade den offentliga konsumtionen vilket tillsammans med centralbankens lätta penningpolitik satte fart på den ekonomiska tillväxten och höjde marknadens värderingar ytterligare. I den här gynnsamma investeringsmiljön steg investeringarnas värde till nivåer som förutsatte att den starka tillväxten fortsätter.

I början av år 2018 var investeringsmarknadens utsikter fortfarande goda. Tecknen på världsekonomins långsammare tillväxt och rädslan att centralbankerna ska strama åt penningpolitiken ökade ändå investerarnas osäkerhet. Man kunde förvänta sig att företagens resultatförmåga skulle bli sämre när priset på pengar och finansieringskostnaderna stiger. Osäkerheten på marknaden växte ytterligare när USA:s president inledde sin handelskrigsretorik och höjde importtullarna på stål och aluminium.

I slutet av året antydde den amerikanska centralbanken att den kommer att strama år penningpolitiken snabbare än marknaden ansåg nödvändigt. Situationen blev inte lättare av att hotet om ett handelskrig mellan USA och Kina samtidigt ökade. Den växande osäkerheten och väntan på högre styrränta fick investerarna att kraftigt minska risken i sina investeringsportföljer. På aktiemarknaderna sjönk kurserna och den extra avkastning som krävs av riskfyllda företagslån steg.

Hur ser investeringsmarknaden ut år 2019?

Och sedan den svåraste biten. Vad händer sedan? Hur fortsätter det? Marknadens starka negativa reaktion i slutet av förra året fick den amerikanska centralbanken att göra sin kommunikation mera marknadsvänlig. Banken har knappast ändrat sina mål att normalisera penningpolitiken men den beaktar mark-naden mera än tidigare. Att penningpolitiken tolkas vara för sträng kan få investeringsmarknaden att svänga neråt och ha en negativ effekt på konsumenternas ekonomiförtroende samt bromsa upp den ekonomiska tillväxten. Samma antas gälla Europeiska centralbanken.

I USA mår konsumenten ändå fortfarande bra och ekonomin väntas växa under detta år på en relativt god nivå. Centralbanken höjer sin styrränta en eller två gånger under året innan den ekonomiska tillväxten blir tillräckligt moderat kanske under år 2020. Någon recession ser vi ändå inte i år. På aktiemarknaderna har kurserna efter den kraftiga nedgången i slutet av året nu i januari svängt överraskande mycket uppåt. Kraften i rörelsen förtäljer att kurserna sannolikt när risken minskades såldes för lågt. I USA har aktiemarknaden nu bakom sig fyra veckor av uppgång i rad, vilket inte har hänt på länge. Om nivåerna håller återstår att se. Spänningarna kring handelskriget, den delvis nedstängda administrationen och skuldtaket som närmar sig är osäkerhetsfaktorer som kan ändra marknadernas riktning.

Läget på marknaden i eurozonen i januari 2019

I Europa har de ekonomiska utsikterna försvagats och de politiska riskernas roll har betonats. Med stöd av den lätta penningpolitiken och tillväxten i världsekonomin växer den europeiska ekonomin fortfarande måttligt och arbetslösheten har minskat. Den långsammare ekonomiska tillväxt i världen och spänningen kring handelskriget återspeglar sig ändå på det exportbetonade Europa. De ekonomiska siffrorna berättar att osäkerheten ökar och att tillväxten förväntas bli långsammare. Europeiska centralbanken har inte kunnat normalisera sin penningpolitik på önskat sätt men jag tror att banken vid behov klarar av att stöda marknaden enligt sitt mandat om tillväxten skulle bli mycket långsammare.

Vad betyder de här utsikterna för investeringsmarknaden i eurozonen detta år? I marknadsräntorna finns inget höjningstryck och normaliseringen av centralbankens penningpolitik drar möjligen ut på tiden. Avkastningen på korta marknadsräntor är negativ och de erbjuder ingen parkeringsplats för investeringarna såsom motsvarande räntor i USA. På aktiemarknaderna var företagens resultatnivå i slutet av förra året ännu god, men utsikterna är i fortsättningen mera osäkra. Prognoserna för resultatökningen justeras därför sannolikt neråt. Osäkerheten väntas medföra svängningar i aktiekurserna.

Betydelsen av spridning betonas i ett osäkert ekonomiskt läge

Det gångna året var svårt för alla investerare. Trots att flera osäkerhetsfaktorer inverkar på detta års investeringsutsikter lönar det sig inte för investerarna att helt dra sig bort från marknaden. Fastän det förflutna inte är någon garanti för det kommande har aktiemarknaderna på längre sikt återhämtat sig från kursnedgångar. Att sprida investeringarna såväl i tid som på olika investeringsslag minskar risken. Dessutom kan en del av de osäkerhetsfaktorer som skuggar investeringsmarknaden undanröjas med ett administrativt beslut.

Ilkka Laru

Ilkka Laru är ränteportföljförvaltare i Sp-Fondbolag. Den syn som här ges är skribentens egen personliga och motsvarar inte nödvändigtvis Sp-Fondbolags, som ansvarar för Sparbankens fonder, investeringssyn.

Textens innehåll ska inte förstås som placeringsringsrekommendationer och placeringsrådgivning. Inget som står i texten är ett bindande erbjudande att köpa eller sälja andelar i placeringsfonder eller andra värdepapper eller uppmaning att inleda annan investeringsverksamhet. Placeraren fattar varje placeringsbeslut självständigt och på eget ansvar.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.