Följ Sparbanksgruppen i Finland

Står vi inför en tillfällig avsvalning eller slutet på en lång konjunkturcykel?

Blogginlägg   •   Maj 09, 2018 13:00 CEST

När vi gick in i år 2018 var konjunkturförväntningarna exceptionellt starka. Den faktiska utvecklingen under början av året har ändå inte motsvarat förväntningarna – särskilt inte i Europa – och tillväxten i den globala ekonomin ser ut att mattas av. I och för sig kan det vara fråga om helt normala svängningar: i högkonjunkturer ryms olika ”minicyklar”, där BNP-ökningen ibland tar fart och ibland blir långsammare. Senast vi såg en sådan tillfällig avsvalning i tillväxten var i efterdyningarna av krisen i Ukraina år 2015-2016 och före det i samband med eurokrisen år 2011-2012. Ingendera av de här episoderna ledde till en global recession, fastän BNP-ökningen i en del ekonomiska områden blev negativ.

Omvärlden en aning farligare nu än senast när tillväxten mattades av

Den nuvarande uppgången började USA-drivet under andra hälften av år 2009 dvs. ungefär nio år sedan. Många undrar också om nästa fas som får tillväxten att mattas av ska leda till att hela den långa stigande trenden når sitt slut eller om vi klarar oss med en övergående skälvning. Tecknen på att hela konjunkturcykeln ska ta slut är tillsvidare svaga. I omvärlden finns det ändå drag som kan göra att en ny konjunktursvacka skulle vara en aning farligare än de föregående tiderna av svagare tillväxt:

  1. USA:s åtstramade finanser. Enligt ett redan lite slitet talesätt dör högkonjunkturerna inte av ålder utan av att räntorna blir för höga. För första gången efter finanskrisen blir tillväxten långsammare i en situation där en av världens centrala centralbanker stramar åt penningpolitiken. FED:s räntehöjningar och krympande balansräkning påverkar i stor omfattning skötselkostnaderna för skulder som är i dollar. Risken finns att konsumtionen och investeringarna försvagas snabbare än väntat.

  2. De ekonomiska förväntningarna har varit för höga. Hushållen och företagen baserar inte sina beslut bara på en faktisk ekonomisk utveckling utan också på förväntningar på framtiden. Under det senaste året har olika indikatorer som beskriver stämningen inom ekonomin stigit exceptionellt högt. Om tillväxten nu mattas av visar sig det historiskt höga förtroendet delvis sakna täckning och för de ekonomiska aktörerna uppstår ett behov att ”uppdatera” sina förväntningar i en mera måttlig riktning. Det här kan ha en bytande inverkan till exempel på modet att investera.

  3. Kinas ”skuldimpuls” har försvagats under början av året: Att den totala skulden i Kina inte växer lika snabbt som tidigare (s.k. skuldimpuls) kan vara en god nyhet för Kinas strävanden mot en mera balanserad tillväxt, men samtidigt kan det vara ett tecken på minskningar i den kinesiska importen och utmaningar för tillväxten i världshandeln. Tillväxten i den globala industriproduktionen har redan blivit en aning långsammare.

  4. Interna begränsningar i tillväxten i de konjunkturledande ekonomierna (Tyskland, USA): Tack vare den långa högkonjunkturen har läget på arbetsmarknaden i USA blivit svårare och kapacitetsutnyttjandet i den europeiska industrin är högt. De interna begränsningarna i produktionspotentialen kan orsaka flaskhalsar i ekonomin och därmed försvaga förmågan att upprätthålla tillväxten.

Många saker talar ändå för en kontrollerad minskning av tillväxten

Trots riskerna stöder mycket fortfarande synen att det snarast är fråga om en behärskad avmattning än ett slut på hela högkonjunkturen. På aktiemarknaden har svängningarna ökat, men 6–12 månaders faktiska avkastning är fortfarande positiv. Aktiemarknaden har alltså inte börjat diskontera någon betydande konjunktursvängning. Penningpolitiken å sin sida åtstramas bara på det allra starkaste ekonomiska området dvs. i USA. I Europa däremot kommer man inte börja med några åtstramningar ännu på en tid.

Överlag ser ECB ut att förhålla sig mycket allvarlig till en ändring i tillväxtutsikterna. Vid det föregående räntemötet diskuterade man inte ens inriktningen på penningpolitiken utan man koncentrerade sig på att smälta ekonomiska data. Det här kan ”bereda väg” för ett till och med långsammare slut på stimulansåtgärderna än väntat.

Utöver den vakna centralbanken får euroekonomin äntligen stöd också av valutan: euro har slutat bli starkare. 

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera