Följ Sparbanksgruppen i Finland

​Ett bättre Finland 2016: i huvudstadsregionen har man andra prioriteringar gällande stödmottagarna

Nyhet   •   Apr 20, 2016 06:50 CEST

Sparbanken frågade i mars 2016 finländarna vilka saker som enligt dem bäst främjar välfärden på deras hemorter och vem som behöver mest stöd. Svaren uppgick till nästan 2 200. Av dem kom vart tionde från huvudstadsregionen och svaren visar att de som bor i huvudstadsregionen har andra prioriteringar än resten av landet när det kommer till vem som behöver mest stöd i sitt liv.

I Sparbankens enkät Ett bättre Finland 2016 framgick att den regionala välfärden i huvudstadsregionen skulle förbättras om man tog bort de problem som gäller boende. Ett bättre utbud på hyresbostäder var viktigt för var tredje som bor i huvudstadsregionen men bara för 11 procent i det övriga landet. Likaså fick byggandet av ägarbostäder till rimligt pris ett lika stort stöd i huvudstadsregionen (33 %) men bara drygt 11 procents stöd utanför regionen. *

Att sysselsättningsläget är bättre än i landet i genomsnitt visar kanske det faktum att fastän invånarna i huvudstadsregionen tyckte att det var viktigt att nya permanenta arbetsplatser skapas i regionen (drygt 46 %), så tyckte man utanför metropolområdet att det är en av de viktigaste faktorerna för välfärden (över 72 %). Att man är rätt nöjda med småföretagens situation i metropolområdet tyder åter det att 36 procent av invånarna i huvudstadsregionen vill förbättra deras verksamhetsförutsättningar. Utanför regionen var siffrorna drygt 10 procentenheter högre (över 47 %). *

Nästan var fjärde av dem som bor i regionen tyckte att det är viktigt att utveckla tjänsterna för barnfamiljer. Utanför regionen tyckte ett större antal, dvs. tre av tio, så. När det gäller barnfamiljer var skillnaden störst i hur man förhåller sig till invandrar- och flyktingfamiljer med barn. I huvudstadsregionen ansåg dubbelt så många (22 %) som i övriga Finland (knappt 11 %) att de behöver stöd. *

I fråga om åldringar oroade sig huvudstadsborna mera än det övriga landet för åldringar som lider av ensamhet (42 % vs 36 %). *

När det kommer till ungdomar kände invånarna i huvudstadsregionen större oro för ungdomar som lever i familjer med missbruksproblem och som inte får stöd hemifrån. Över hälften (56 %) ansåg att de behöver stöd medan 43 procent i det övriga Finland tyckte det.

Skillnaderna var tydliga också i fråga om flyktingungdomar och ungdomar i invandrarfamiljer. Nästan var femte (17 %) i huvudstadsregionen ville stöda flyktingungdomar men utanför metropolen färre än var tionde. Till invandrarfamiljernas ungdomar ville över tio procent ge stöd i metropolområdet men under fem procent utanför det. *

Situationen allmänt god i huvudstadsregionen
De som bor i huvudstadsregionen var allmänt taget nöjdare med situationen i sin hemort än på andra håll i Finland. Särskilt sysselsättningsläget och det ekonomiska läget, nivån på närservicen, möjligheterna till hobbyverksamhet för barn och ungdomar samt studieplatser och möjligheten till arbete för ungdomar upplevdes bland dem som bor i huvudstadsregionen vara på en bättre nivå än i resten av landet. I nivån på vård- och välfärdstjänster för åldringar, den allmänna stämningen och samhörigheten och i viljan att hjälpa märktes ingen betydande skillnad i förhållande till resten av landet.

I praktiken var säkerheten det enda undantaget: i det övriga Finland upplevde folk att säkerheten i allmänhet är på en klart högre nivå än i metropolområdet.

* De som svarade fick bland tio alternativ välja de tre som enligt dem är i störst behov av hjälp


Sparbankernas historia och bakgrund till ansvarsfullheten

Sparbankerna grundades i början av 1800-talet för att bygga ett bättre Finland. Finland var då ett fattigt och primitivt land där urbaniseringen och industrialiseringen bara började komma igång. Folks små slantar gick lätt till nöjen eller blev stulna. För sparbankerna inskrevs då i lagen en samhällsmission: Sparbankernas uppgift är att hjälpa finländarna att sköta sin ekonomi och bli förmögnare. Detta gäller fortfarande fastän världen omkring oss naturligtvis har förändrats.

Från första början har Sparbankerna hjälpt finländarna också genom att dela ut en del av sin vinst till lokala föreningar, organisationer och aktörer som arbetar konkret för områdets välstånd. Med sparbankernas vinstmedel har man under årtiondena gett stöd till barnfamiljer, underlättat åldringarnas vardag, främjat barns och ungas hobbyverksamhet och hjälpt utslagna eller nödlidande. Av små goda gärningar har det blivit en stor och kraftig å.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera